Auskultant

Person som under sin utbildning följer verksamheten (auskulterar) vid en skola, en förvaltning, en institution etc., huvudsakligen genom att vara åhörare, ibland också genom viss tjänstgöring. Inom lärarutbildningen innebär auskultering att lärarkandidater åhör handledande lärares lektioner; utbildningsformen var vanlig förr och förekommer alltjämt. Blandformer av auskultering och övningsundervisning finns; de kallas ibland aktiv auskultering. - Att auskultera, "lämpa allt till praxis", är som utbildningsform ett arv från den lärde och mångsidige nyskaparen Johan Skytte, som bland annat var Gustav II Adolfs lärare och kansler för Uppsala universitet.

Befallningsman

Person som utsetts att för överordnads räkning sköta eller förvalta ett visst område, i senare tid särskilt om person som övervakar arbetet på en större lantgård.

Bergsman

Bergsman kallades förr en bonde som förutom att bedriva jordbruk och boskapsskötsel även ägnade sig åt bergsbruk, dvs. gruvbrytning och järntillverkning. Att driva bergsbruk var en skyldighet som följde vissa jordinnehav och som medförde viss skattefrihet.

Cornett

Den yngste officeren vid kompaniet/skvadronen, som det ålåg att föra standaret, ung underlöjtnant eller fänrik

Dagakarl

Dräng, daglönare

Danneman

Hederlig allmogeman, hedersman, (ibl) gift man

Fjärdningsman

Gammal tjänste- och yrkestitel. Under medeltiden hjälpte fjärdingsmännen till med skatte- och bötesuppbörden i de fjärdingar vari hundarena och häradena var indelade. På 1600-talet fungerade de som biträden åt kronofogdarna och länsmännen. År 1850 tilläts bönderna att mot lön anställa fjärdingsmän i sina socknar. Enligt lag 1899 skulle det som regel finnas en fjärdingsman i varje socken. Undantag kunde dock beviljas. Fjärdingsmännen skulle tjänstgöra som polismän, avge rapporter om brott m.m. till länsmannen eller kronofogden samt hjälpa till med uppbörden av skatter och avgifter. År 1925 likställdes de med polismän, och från 1948 fick de polisutbildning. År 1954 ersattes benämningen fjärdingsman med titeln poliskonstapel, och med polisväsendets förstatligande i mitten av 1960-talet avskaffades fjärdingsmannasysslan helt.

Husman

I Danmark, Norge och Skåne förr benämning på bofast arbetare på landet eller mindre jordbrukare, ungefär motsvarande torpare. Husmannen ägde ingen del i byajorden utan i regel endast sin egen byggnad. Om huset stod på byns mark kallades det gatehus. För tomten och tillhörande betes- och åkermark fick husmannen erlägga jordskyld eller dagsverken till byn eller den enskilde jordägaren. Arbetsplikten kunde även omfatta kvinnor och barn.
Husmän är kända från medeltiden. I samband med folkökningen efter den agrara revolutionen under slutet av 1700-talet kom husmansklassen att tillhöra de snabbt växande proletära och halvproletära skikten i befolkningen. Husmännen i Sverige ökade i antal då förbudet mot jordavsöndring försvårade för mer än en arvinge att överta gården. Den jordlösa befolkningen fick slå sig ner i närheten av gods och gårdar där de stod till förfogande som arbetskraft. En del husmän var soldater och hantverkare.
I Danmark kunde många husmän under 1800-talet och början av 1900-talet genom förändrad lagstiftning förvärva den jord som låg runt huset. De blev småbrukare och deltog aktivt i den danska andelsrörelsen. Även i Skåne kunde många husmän friköpa marken runt husen, dels inom ramen för den s.k. egnahemsrörelsen och dels enligt 1925 års ensittarlag.

Hökare

Äldre benämning på livsmedelshandlare, vilken förestod ett hökeri (hökarbod). (En enklare form av handelsbod var hökeriet (hökarboden), som i liten skala sålde livsmedel till närboende).

Inhysesman

Bonde på gård som ej var upptagen i bondetal utan i skattehänseende jämställes med husman

Kämnär

Ledamot av kämnärsrätten, som till 1849 var städernas lägsta rättsinstans, där enkla mål avgjordes

Logarvare

Sysslade med logarvning, garvning med bark eller barkämnesextrakt

Mästersven

Gesäll inom bergshanteringen

Räntmästare

Äldre benämning på tjänsteman som hade hand om en förvaltningsenhets ekonomi och förestod dess kontor, som brukade kallas räntekammare. Vid universiteten var benämningen akademiräntmästare, en benämning som numera (1994) åter börjat användas vid ett par svenska universitet.

Rättare

Arbetsledare i jordbruket. Rättaren deltar ofta själv i det praktiska arbetet.

Sexman

Förtroendeman i socknar före 1862 års kommunalreform (ursprungligen en av sex män i en nämnd) som hade att tillse att beslut verkställdes, övervaka kyrkotukten liksom underhållet av kyrkobyggnad och prästgård och vara sockenprästen behjälplig i allehanda ärenden.