Jöns Jakobson föddes den 26 augusti 1748 i Storkåge by som yngste son till bonden
Jakob Jakobson från Frostkåge. Moder var Jakobs andra hustru, Margeta Andersdotter.
Förutom Jöns hade Jakob Jakobson d ä barnen Jakob, Chatarina, Carin, och Östen
från sitt första gifte med "Anna" och barnen Olof, Anders, Nils och Johan i
andra giftet med Margeta.
Jöns döptes 27/8 1748, dagen efter sin födelse. Dessa snabba dop skulle kristna
barnet så det inte riskerade bli bortbytt av vittra eller vid eventuell spädbarnsdöd
leva vidare som
s k myling och då evigt hemsöka familjen Jakobson i Storkåge. Som yngsta son,
och dessutom ur andra giftet, hade inte Jöns möjlighet att få ärva familjens
gård i Storkåge. Jöns dog den 8 maj 1829.
Jöns hustru Martha Johansdotter
Jöns hustru Martha föddes den 21 juli 1754 i äktenskapet mellan soldaten Johan
Utter och Karin Johansdotter, båda boende i Kusmark by ca 10 km nordväst om
Storkåge.
Pojkar och flickor tog ofta tjänst hos någon bonde i sin hemby eller i någon
av de näraliggande byarna. Martha t ex, var piga hos Jöns äldste halvbror Jakob.
Jakob stod 1770 som huvudman för släkten Jakobsons gård i Storkåge. Dräng- och
pigperioden kan liknas vid en lärlingstid då ungdomarna skulle lära sig de sysslor
de förväntades kunna vid eventuellt gifte.
Martha var ung när hon vid 17 års ålder gifte sig med Jöns. Ofta var kvinnorna
några och tjugo år innan de gifte sig pga nämnda pig- och drängperiod.
Möjligen berodde det unga giftermålet på att Marthas far var soldat och som
sådan hade dålig ekonomi och månade om att snabbt gifta bort dottern vilken
annars skulle bli en ekonomisk belastning för hushållet.
Detta ovan är lösa spekulationer från förf:s sida.
Martha framlevde sina sista år som inhyseshjon i Storkåge tillsammans med maken
Jöns, Hon dog den 2 november 1830.
Boende på hemmanet nr 24 i Storkåge 1802-1818
Jöns och Martha träffades troligen under Marthas tid som piga hos Jakob Jakobson
d y, Jöns äldste halvbror. Jakob d y övertog som brukligt var hemmanet nr 24
i Storkåge när fadern Jakob d ä blev för gammal för att orka sköta hemmanet
själv.
Yngste brodern Östen och yngste halvbrodern Jöns fick stanna på hemmanet som
s k inhysingar, vilket innebar att de mot mat och logi hos brodern måste hjälpa
till med arbetet på gården.
Jakob Jakobson d y, Jöns halvbror, dog 1799. Jakob d y:s näst äldsta dotter
Chatrina och hennes make Magnus Johansson övertog då hemmanet i Storkåge.
1802-08 bodde fäljande på nr 24 i Storkåge:
Chatrina Jakobsdotter, maken Magnus Johansson, barnen Johan, Christina, Jakob,
Magnus (1799-1801), Anders, Lars (6-20/12 1802), Lisa Chatarina och Magnus (18/7
1808 - 9/4 1809). Samt Chatrinas yngsta syster Sara, dennas oäkta son Carl Gustav,
inhyses farbrodern Jöns, hustrun Martha, Jöns och Marthas barn Jakob, Anna Gretha,
Johan, Anders och Maja Gretha.
1810-18 bebos hemmanet endast av Chatrina, maken Magnus och barnen; Jöns med
hustru och barnen Anna Gretha, Johan (soldat), Anders och Maja Cajsa har fått
en särskild plats i kyrkboken under beteckningen "inhysesfolk". Samma kategori
tillhörde Jöns yngsta brorsdotter Sara, vilken 1797 dömdes för brott mot 6:e
budet.
Möbelmålaren Jöns Jakobson
Efter idogt letande återfann jag slutligen Jöns omnämnd som "målaren" i sonen
Johans födelsenotering. Johan föddes 19/1 1793 och varken på systern Sara Magdalenas
(31/12 1790 - 15/1 1791) eller på brodern Anders (14/10 1795) nämns Jöns som
annat än "inhyseshjon". Därför antar jag att Jöns mest aktiva period som målare
inföll åren 1791-95. Kanske klarade han till viss del sin försörjning genom
möbelutsmyckningar och tavelmåleri i en tid präglad av Gustav III:s skönhetsiver?
Källa: Weronica Meijer. Inhysning och Möbelmålare. Etnologisk B-uppsats, Umeå
Universitet
Bilder: "Den rika manen och Lazarus". Ett motiv målat på träpannå. Tavlan finns
i Skellefteå Museum och kommer från Piteå. Gravyrsamlingar brukade ofta tjäna
förlaga till allmogemålningarna.
Ett av hörnskåpen gjord av Jöns Jakobsson som nu finns på Skellefteå museum.
|
|
|